Sveriges regering har beslutat att stoppa allt direkt myndighetssamarbete med Georgien. Ett besked som blev en stor nyhet i landet.
Av Rasmus Canbäck 30 oktober, 2024
Efter helgens parlamentsval meddelade Sveriges biståndsminister att Sverige kommer att strypa biståndet till den georgiska regeringen. Till Dagens Nyheter uppger Benjamin Dousa att det handlar om att Sverige ”bryter samarbeten” med regeringen.
– Det handlar bland annat om samarbete mellan skattemyndigheterna som vi bedömer inte är lämpligt under rådande omständigheter, sa biståndsminister Benjamin Dousa till DN.
I sak handlar alltså beslutet om samarbeten kopplade till svenskt bistånd – men det har tolkats av flera georgiska medier som att samtliga samarbeten mellan Georgien och Sverige upphört, vilket alltså inte stämmer.
Beslutet ska dessutom ha tagits innan parlamentsvalet. Till Blankspot säger Benjamin Dousa genom sin presskontakt att beslutet fattades i torsdags mot bakgrund av att utvecklingen i Georgien ”är mycket oroande”.
– Det senaste året har den georgiska regeringen fört en politik som urholkar demokrati och mänskliga rättigheter. Den georgiska regeringens försök att hindra landets civilsamhälle från att fullgöra sin demokratiska roll genom bland annat begränsande lagstiftning måste få konsekvenser. Sverige har därför fattat beslutet att pausa de direkta svensk-georgiska myndighetssamarbeten som fortfarande pågår.
Det finns ett tidigare beslut om att öka 25 miljoner kronor till det georgiska civilsamhället och detta förändras inte. För 2023 uppgick Sveriges bistånd till den georgiska regeringen till 37,5 miljoner kronor, vilket motsvarade cirka 17 procent av det totala biståndet till Georgien.
Beskedet ska också ses i ljuset av att den svenska regeringen beslutat att minska biståndet generellt. För 2024 och 2025 ska det minskas med cirka en miljard kronor, och för perioden 2026 till 2028 ska det minskas från 56 miljarder kronor till 53 miljarder kronor. 25 miljarder kronor har dock tillförts till särskilda insatser i Ukraina utanför biståndsramen.
Benjamin Dousa säger också till Blankspot att storleken på det georgiska biståndet framöver är beroende på utvecklingen i landet.
– Det svenska biståndet till Georgien har ökat avsevärt under de senaste åren (från 150 mnkr 2020 till 232 mnkr 2023). Men svenskt bistånd är betingat av att våra samarbetsländer respekterar grundläggande demokratiska principer och i Georgiens fall dessutom fortsatt reformer som främjar EU-närmandet. Som en följd av den politiska utvecklingen i Georgien görs nu en omprioritering av stöd från myndighetssamarbeten till civilsamhället. Återupptar inte Georgien reformarbetet för EU-närmandet finns risken att det kan komma att påverka den finansiella omfattningen av det svenska stödet till Georgien (dock med bibehållet stöd till civilsamhället). Sverige står redo att återställa och utöka stödet till Georgien så snart landet återvänder till att göra framsteg vad gäller demokratiska principer och EU-närmandet, säger Benjamin Dousa via sin presskontakt Linn Laurin.
Även Anna Lyberg, Sveriges ambassadör i Georgien, bekräftar på X att samtliga bilaterala utvecklingssamarbeten pausas.
Hon skriver också att biståndssamarbeten med den georgiska regeringen kan återuppstå om den verkar för demokratisk utveckling igen.
Det georgiska parlamentsvalet har mötts av omfattande kritik från flera länder i väst. Den georgiska oppositionen kräver nyval och EU-kommissionen har krävt att valet ska utredas skyndsamt.
Foto: CC BY-SA 4.0