Extra många och extra bepansrade poliser kantade den ganska långa vägen till konferensanläggningen Centro de Eventos Valle del Pacífico på tisdagsmorgonen. Bilar, bussar, mopeder och motorcyklar puttrade fram i snigelfart, insvepta i soldisiga avgaser. En hel del på väg till FN-mötet, ännu fler på väg till sitt vanliga arbete – och alla med andan i halsen. För vid niotiden skulle vägen stängas av helt och hållet för säker transport av drygt 100 ministrar och en handfull premiärministrar.
– Naturen är liv. Trots det för vi ett krig mot den. Ett krig som inte kan ha någon vinnare, sa FN:s generaldirektör Antonio Guterres några timmar senare i den stora och luftkonditionerade salen där representanterna för världens alla länder hade samlats.
Han påminde om att den snabba förlusten av biologisk mångfald och klimatfrågan är sammanflätade och måste lösas tillsammans.
– Att mobilisera alla länder, vart och ett med olika nivåer av välstånd och förmågor, är utmanande. Men ett smidigt globalt samarbete kan ge oss det försvar vi så desperat behöver mot skogsbränder, översvämningar, extremväder och pandemier.
Därefter fick länderna ge sin syn på läget. Ecuadors president Daniel Noboa valde att utvidga problembeskrivningen, med en udd riktad mot den inflammerade frågan om hur omställningen ska finansieras:
– Ecuador är ett av världens mest artrika länder, med många helt unika arter. Men vi måste också bevara människor, och framför allt de unga.
”Låt oss bekämpa misären”, sa Ecuadors president Daniel Noboa.
Foto: Luis Acosta/AFP
Hälften av alla vuxna i Ecuador saknar tillräcklig försörjning, förklarade han, och antalet unga under 30 år som lever i misär har trefaldigats de senaste 15 åren. När de inte får sina grundläggande mänskliga behov tillfredsställda finns varken kraft eller möjlighet att ta hand om naturen.
– Om vi skyddar människor, om vi förbättrar de ungas liv, så kommer de att kunna ta hand om naturen, fortsatte han.
Lite senare blev det Sveriges tur, ett betydligt rikare men artfattigare land som nu utreder möjligheten att förenkla avverkning av sina unika fjällskogar. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) sa att hon är stolt över att Sverige är den största bidragsgivaren per capita till den globala miljöfonden – men att en fungerande finansiering av omställningen förutsätter att även företag, näringsliv och finansmarknaden involveras i större omfattning.
Hon höll också fram vikten av friska världshav och intygade att Sverige förbinder sig att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
– Den svenska regeringen har lagt fram ett lagförslag till riksdagen som ska skydda 30 procent av våra hav till 2030. Vi håller fast vid det globala Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald, sa Romina Pourmokhtari.
Miljömötet COP16 går nu in på upploppet. Ministrarna förväntas kliva in och ta över de frågor som inte går att lösa på lägre förhandlingsnivå.
Demonstration utanför miljömötet: ”Håll ert löfte: 20 miljarder dollar till 2025”. Totalt ska fonden fyllas med 200 miljarder dollar per år. Fram till 2025 ska 20 miljarder specifikt komma från världens rika länder, därefter 30 miljarder per år till 2030.
Foto: Luis Acosta/AFP
En fråga som helt säkert kommer att hänga kvar in i det sista är hur pengar och andra resurser ska samlas in och förmedlas till de länder som behöver extra stöd för att kunna uppfylla sin del av det globala ramverket för biologisk mångfald.
Vissa länder, till exempel den afrikanska gruppen, kräver en helt ny fond. Andra länder, däribland Sverige och EU, anser att det inte är lösningen utan bara kostar mer pengar i administration och tar tid att bygga upp.
Många menar att ett fungerande slutdokument står och faller med denna fråga.
Hur det slutar återstår att se.
● COP16 står för Conference of the parties och är det tillfälle då alla länder möts för att kunna ta beslut inom FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD). Siffran 16 indikerar att det är sextonde mötet sedan CBD bildades 1992.
● Vid COP15 som ägde rum i Montreal, Kanada, 2022 enades länderna till slut om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald. Det är en plan för hur förlusten av arter, biologisk mångfald och ekosystem ska stoppas och vändas till 2030 och innehåller 23 delmål och fyra huvudmål.
● Under COP16 ska länderna enas om tydliga beskrivningar av vad målen egentligen innebär, hur de ska mätas och följas upp – och hur länderna ska agera om målen inte ser ut att nås i tid.
Visa mer
Visa mindre
Läs mer:
Sverige valde bort egna ungdomsdelegater på miljömötet – ändå är de på plats
Ny rapport varnar för att naturskydd hamnar på fel ställen
COP16: Både oro och glädje i luften när miljömötet når halvtid